Perser är en mellanstor, kompakt ras som är känd för sitt eleganta utseende och lugna temperament. Med ett huvud som är stort i proportion till kroppen, och en päls som är både tjock och yvig, har perserkatten blivit en favorit bland kattälskare världen över.
Utseende
Perserkattens huvud är runt och brett med små öron och en kort och bred nos. Ögonen är stora och runda med en gnistrande färg som ger dem ett distinkt och fängslande utseende. Benen är korta och grova med stora, runda tassar. Svansen är kort och yvig, och pälsen är lång, tjock och yvig med tät och mjuk underull. Perser finns i en mängd olika mönster och färger, vilket gör dem till en mångsidig och attraktiv ras.
Pererkattens hälsa
Persern har en förväntad livslängd på tio till tolv år och är en ras som förknippas med ett flertal hälsoproblem. På grund av huvudets korta form och det platta ansiktet kan det förekomma missbildningar i käken, vilket kan leda till tandsjukdom och potentiella problem med att äta och dricka. Dessutom kan små näsborrar och en mjuk, alltför lång gom leda till svåra andningsproblem. Om tårkanalerna inte följer sin naturliga väg kan ögonen rinna och fukta ansiktet konstant, vilket kan leda till hudutslag och sår i ansiktet. Det platta ansiktet ökar också risken för ögonsjukdom. Perser kan bära en gen som leder till njursvikt (eller autosomal recessiv polycystisk njursjukdom) på grund av att det utvecklas cystor i njuren. Den här åkomman upptäcktes hos mer än en tredjedel av alla perser och exotic på 1990-talet, när screeningtest blev tillgängliga. Med hjälp av screening arbetar nu uppfödare med att få bukt med problemet – be alltid om att få se uppfödarens PKD-certifikat för katterna som kattungarna stammar från. Perser kan också ha en större benägenhet att drabbas hypertrofisk kardiomyopati (en förtjockning av kammarmuskulaturen). Som med andra långhåriga katter drabbas perser ofta av svampinfektioner i huden, som revorm.
Näring och utfodring
Varje katt är unik och har sin egen smak när det gäller mat. Katter är dock köttätare och varje katt måste få 41 olika och specifika näringsämnen från sin mat. Fördelningen av dessa näringsämnen varierar beroende på ålder, livsstil och allmän hälsa så det är inte överraskande att en växande, energisk kattunge behöver en annorlunda balans av näringsämnen i sin kost än en mindre aktiv, äldre katt. Andra saker att tänka på är att ge rätt mängd mat för att bevara en ideal kroppsvikt i enlighet med utfodringsguider och med hänsyn till individuella preferenser när det gäller våt- eller torrfoder.
Pälsvård
Perser kräver daglig pälsvård för att hålla den långa, tjocka pälsen fri från tovor och knutar. Om man inte sköter om pälsen kan det leda till att katten måste klippas så att pälsen får växa ut igen. Man måste också uppmärksamma ögon och bakdel. Dessa områden måste rengöras dagligen för att undvika smuts. Perserns ögon tenderar att rinna och man måste därför regelbundet rengöra ögonvrårna och runt nosen. Det kan fastna avföring på bakdelen och svansens undersida som måste tas bort för att undvika smuts och obekväma klumpar. Regelbunden pälsvård krävs för att ta bort döda hårstrån så att inte katten får i sig hårbollar, vilket kan vara ett problem för perser. Precis som alla andra katter behöver den här rasen regelbundna vaccinationer och parasitkontroller.
Barnvänlighet
Denna ras anses inte vara en av de bästa raserna för barn, men alla katter är olika och med rätt träning kan den fortfarande leva med barn.
Snabba fakta om perserkatter
- En lugn katt
- Persern är vänlig och självständig katt
- Det är en tyst katt
- Perser är en större, kraftigare kattras
- Den benöver pälsvård varje dag
- Den är inte en allergivänlig ras
- Persern har begränsad möjlighet att vara utomhus
- Den kan kan behöva träna på att leva med barn
Med sin lugna och vänliga natur är perserkatten en utmärkt följeslagare för de som söker en mindre aktiv och mer självständig katt. Pälsvård är en viktig del av att ta hand om en perser, och den kräver regelbunden uppmärksamhet för att hålla pälsen fri från tovor.
Perserkatters personlighet
Perser är en lugn och tillgiven ras. Den är vänlig och inte lika aktiv som vissa korthåriga raser. I allmänhet har den inget emot att vara ensam och trivs med att vara den enda katten i familjen. En perser är nöjd med att bara sitta tyst och se vacker ut, vilket gör den till en perfekt katt för de som föredrar en mer avslappnad och oberoende följeslagare.
Perser – Ursprung
Ursprungsland: Turkiet och Persien
De första dokumenterade förfäderna till perser importerades på 1600-talet från Persien till Italien samt från Angora (numera Ankara) i Turkiet till Frankrike. Katterna från Persien hade grå päls medan de från Angora var vita. På 1800-talet nådde ättlingarna till dessa långhåriga katter så småningom Storbritannien. Dessa tidiga perser var väldigt annorlunda mot de som vinner utställningar i dag: de hade längre ansikten, större öron och en slankare kroppsbyggnad. Selektiv avel under årens lopp har producerat den satta kroppen och det platta ansiktet som vi känner till i dag. Pälsen är lång med mycket kraftig underull, vilket kräver ett stort engagemang av ägaren i form av pälsvård – katten kan inte hålla den helt fri från tovor på egen hand.